Adoptionsutredningen bör alltid ta sin utgångspunkt i den utredning som redan finns i ärendet. Vid internationell adoption finns ofta utredning, både från socialnämnden och från barnets ursprungsstat. Även vid nationell adoption kan det finnas befintlig utredning. Avsikten är inte att utredaren ska utreda sådant som redan har blivit utrett, oavsett om det har skett i Sverige eller i ett annat land. Avsikten är att det när utredningen är färdig ska finnas ett komplett underlag för domstolens bedömning.

I vissa fall kan det innebära att adoptionsutredningen blir ganska begränsad. Så kan vara fallet om det finns en relativt färsk medgivandeutredning angående sökandena och en utförlig utredning med nödvändiga samtycken från ursprungsstaten. Kravet på att utredaren ska försöka klarlägga barnets och föräldrarnas inställning innebär inte att dessa personer alltid måste höras inom ramen för adoptionsutredningen.

Om det redan finns underlag om barnets och föräldrarnas inställning, kan detta vara tillräckligt. Utredaren får bedöma om barnets och föräldrarnas inställning har klarlagts genom den befintliga utredningen. På motsvarande sätt krävs att det bedöms om de samtycken som lämnats kan godtas. I andra fall måste utredningen bli mer omfattande. Så kan framför allt vara fallet vid nationella adoptioner där det inte finns någon eller endast begränsad utredning sedan tidigare.

Även vid internationella adoptioner kan det behöva genomföras ytterligare utredning. Så kan framför allt vara fallet vid adoptioner som inte genomförs genom en auktoriserad adoptionssammanslutning eller adoptioner där 1993 års Haagkonvention inte är tillämplig. Förbundet Adoptionscentrum menar att det för att kravet på utredning ska vara uppfyllt alltid bör ha gjorts en barnavårdsutredning i barnets ursprungsstat och att en myndighet eller behörig organisation ska ha tagit ställning till att en adoption till utlandet är till barnets bästa och till att nödvändiga samtycken har inhämtats.

Regeringen bedömer att det oftast får anses nödvändigt att dessa krav är uppfyllda men bedömningen av vilken utredning som behövs måste alltid avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet (jfr JO 1960 s. 61). I den enkätundersökning som utredningen har genomfört framgår att vissa kommuner tycks anse att de inte har någon skyldighet att utreda barnets hemförhållanden om adoptionen förmedlas av en auktoriserad adoptionssammanslutning.

Regeringen anser att det förhållandet att adoptionen förmedlas av en adoptionssammanslutning kan innebära att utredningsåtgärderna normalt kan begränsas. I utredarens uppdrag ligger dock att kontrollera att tillräckligt underlag finns i ärendet. Om utredning i något avseende saknas kan en kontakt tas med adoptionssammanslutningen och det bör övervägas hur utredningen lämpligen kan kompletteras.

Om det rör sig om en enskild adoption, är det i stället sökanden som i första hand måste tillhandahålla underlaget. Att utredaren ser till att det finns ett tillräckligt underlag för bedömningen är vidare nödvändigt med hänsyn till att utredaren med regeringens förslag alltid ska lämna ett förslag till beslut (se nedan).

Det faktum att barnet finns i utlandet inne- bär inte i sig att utredaren kan underlåta att försöka kontakta barnet när det behövs (jfr JO 2009/10 s. 321). Det bör samtidigt beaktas att det inte alltid är möjligt för utredaren att komplettera en bristfällig utredning. Framför allt finns det gränser för vilka utredningsåtgärder som en utredare i en svensk kommun kan genomföra när det gäller omständigheterna i ett annat land. I vissa fall lär utredaren få konstatera att det saknas tillräckligt underlag för att besluta om adoption. Innan en sådan slutsats dras måste utredaren dock ha vidtagit rimliga åtgärder för att försöka komplettera utredningen.

Källa:
Prop. 2017/18:121 s. 75.

Pin It

Om hemsidan

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Ansvarig utgivare
Tomas Törnqvist
Socionom och verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons