Om sökanden och barnet bor i olika kommuner måste domstolen enligt gällande ordning inhämta yttranden från två kommuner. Regeringen delar utredningens bedömning att det är bättre att en kommun ansvarar för adoptionsutredningen. Regeringen anser att det är lämpligt att adoptionsutredningen i första hand genomförs där barnet bor.

För att tydliggöra behörigheten anser regeringen att det i föräldrabalken uttryckligen bör anges att uppdraget som huvudregel ska lämnas till socialnämnden i den kommun där barnet har sin hemvist. Om sökanden bor i en annan kommun, bör det vara möjligt att i domstolens beslut ange att den som genomför adoptionsutredningen ska inhämta upplysningar från och vid behov samråda med socialnämnden i den andra kommun som är berörd. Detta stämmer överens med vad som gäller för vårdnadsutredningar (jfr prop. 1981/82:168 s. 78).

Om barnet inte har sin hemvist i Sverige bör uppdraget i stället ges till den kommun där sökanden eller någon av sökandena har sin hemvist.

De förslag som lämnas om svensk domstols internationella behörighet i adoptionsärenden (se avsnitt 15.3) innebär att det i undantagsfall skulle kunna inträffa att en ansökan om adoption prövas av svensk domstol trots att varken barnet eller sökanden eller någon av sökandena har sin hemvist i Sverige. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det i en sådan situation är lämpligt att domstolen lämnar uppdraget till socialnämnden i Stockholms kommun. I den kommunen bör det finnas goda möjligheter att hantera denna typ av internationella ärenden. I avsnitt 11.1 föreslår regeringen en bestämmelse om Stockholms tingsrätts behörighet i motsvarande situation.

Genom den ordning som regeringen nu föreslår finns det inte längre behov av en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om särskilda handläggningsregler i adoptionsärenden med internationell anknytning motsvarande den som finns i 5 § lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption (jfr prop. 1971:113 s. 47 f.).

För att möjliggöra för den som har fått uppdraget att verkställa adoptionsutredningen att ta del av information som en annan socialnämnd har tillgång till bör det införas en skyldighet för en socialnämnd att utan hinder av sekretess lämna uppgifter som kan antas vara av betydelse för adoptionsutredningen. Detta motsvarar det som gäller vid genomförande av utredningar om vårdnad, boende och umgänge (jfr 6 kap. 19 § femte stycket föräldrabalken).

Den sekretessbrytande bestämmelsen bör endast ta sikte på sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), s.k. socialtjänstsekretess (jfr prop. 1997/98:7 s. 88 och prop. 2005/06:99 s. 60 f. och 92). Liksom vid utredningar om vårdnad, boende och umgänge kommer samma sekretesskydd som hos socialnämnden att gälla för uppgifterna som utredaren får del av (2 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen och prop. 2005/06:99 s. 61).

Källa:
Prop. 2017/18:121 s. 70.

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons