Kravet på samtycke från 12 års ålder bör behållas

Att bli adopterad är en livsavgörande händelse för ett barn. Ett adoptionsbeslut är – till skillnad från t.ex. beslut om vårdnad – definitivt på så sätt att det rättsliga förhållandet till de ursprungliga föräldrarna upphör. Enligt regeringens uppfattning är det därför mycket viktigt att barn som har uppnått viss mognad har ett bestämmande inflytande över frågan om huruvida han eller hon ska adopteras.

I dag uppställs ett krav på barnets samtycke från 12 års ålder (4 kap. 5 § föräldrabalken). Detta krav fanns redan i 1917 års adoptionslag (NJA II 1917 s. 484 f.). Enligt 2008 års Europarådskonvention ska samtycke krävas från i vart fall 14 års ålder (artikel 5). I Norge gäller som i Sverige ett krav på samtycke från 12 års ålder.

Vid en jämförelse med samtyckeskrav i annan svensk lagstiftning kan det noteras att den som har fyllt 12 år inte kan inträda i eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke (4 § lagen [1998:1593] om trossamfund) och att det vid ansökan enligt lagen (2016:1013) om personnamn finns ett krav på samtycke från 12 års ålder (46 §).

Utredningen föreslår att kravet på samtycke från 12 års ålder ska behållas. Några remissinstanser, bl.a. Rädda Barnen, anser att det finns en risk för att tolvårsgränsen leder till tröskeleffekter, dvs. att barn som är något yngre än 12 år inte ges ett tillräckligt inflytande över beslutet. Förbundet Adoptionscentrum anser att åldersgränsen bör sänkas till 10 år.

Regeringen bedömer att risken för tröskeleffekter inte skulle försvinna med en sänkt åldersgräns. Däremot riskerar en sänkt åldersgräns att leda till att barn som inte är mogna att ta ställning till frågan om adoption avkrävs ett besked. Rädda Barnen anser att tolvårsgränsen bör ersättas med en s.k. mjuk vetorätt. En sådan finns i finsk rätt. Där kombineras ett krav på samtycke för den som har fyllt 12 år med en regel om att adoption inte kan beslutas mot barnets vilja om barnet är yngre än 12 år men så utvecklat att avseende kan fästas vid dess vilja.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att en mjuk vetorätt riskerar att bli otydlig och svår att tillämpa i praktiken. Att kravet på samtycke gäller från 12 års ålder innebär inte att yngre barns åsikter saknar betydelse. I avsnitt 7.2 föreslår regeringen bl.a. att ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör adoptionen och att barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad.

Förslagen stämmer överens med de krav barnkonventionen ställer upp för barnets delaktighet. Yngre barns rätt att komma till tals tillgodoses härigenom och det görs tydligt att deras åsikter i adoptionsfrågan ska beaktas och ha betydelse vid domstolens beslut. Samtidigt möjliggörs enligt regeringens uppfattning i större utsträckning en mer nyanserad bedömning än vad en lösning liknande den finska ordningen skulle ge.

Huvudregeln bör alltså även fortsättningsvis vara att ett barn som har fyllt 12 år ska samtycka till en adoption för att den ska kunna genom- föras.

Källa:
Prop. 2017/18:121 s. 46.

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons