Barnets bästa ska ges störst vikt vid alla frågor som rör adoption av ett barn


Enligt nuvarande ordning ska domstolen pröva om det är lämpligt att adoptionen beslutas (4 kap. 6 § föräldrabalken). En adoption får endast ske om den är till fördel för barnet och sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga för- hållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Bestämmelsen gäller vid adoption av både barn och vuxna.

I annan lagstiftning som rör barn – t.ex. 6 kap. föräldrabalken – har det under de senaste årtiondena skett en utveckling som innebär att barnrättsperspektivet successivt har fått större betydelse och att lagstiftningen har anpassats till barnkonventionen. Regeringen anser att bestämmelserna om adoption av barn på motsvarande sätt bör moderniseras och förtydligas med utgångspunkt i ett barnrättsperspektiv.

Förutsättningarna för adoption av ett barn bör regleras för sig i 4 kap. föräldrabalken och bestämmelserna bör tydligt ange förutsättningarna för när adoption av ett barn ska kunna ske. Adoption är en mycket ingripande åtgärd som påverkar barnets situation avsevärt. Adoptionen kan inte upphöra på annat sätt än genom en ny adoption.

Mot den bakgrunden står det klart att barnets bästa bör ha avgörande betydelse vid bedömningen av om en adoption av ett barn ska ske. I lagrådsremissen föreslogs, i linje med utredningens förslag, att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor som rör adoption av ett barn. Som utvecklas nedan och som Lagrådet framhåller ska dock även andra intressen än barnets bästa beaktas vid prövningen.

Regeringen konstaterar att det finns en risk för att den i lagrådsremissen valda formuleringen kan uppfattas på ett annat sätt. Regeringen delar därför Lagrådets uppfattning att det tydligare bör komma till uttryck i lagtexten att barnets bästa är det viktigaste men inte det enda intresset att beakta i adoptionsprövningen.

När det gäller den lagtekniska utformningen anser regeringen att en delvis annan lösning bör väljas än den som Lagrådet föreslår. Lagrådet invänder inte mot lagrådsremissens förslag att reglera barnets bästa i en portalparagraf i 4 kap. föräldrabalken men anser att denna bör ange att det vid alla frågor som rör adoption ska beaktas att adoptionen ska vara till barnets bästa. Lagrådet anser att det dessutom i nästföljande paragraf, som reglerar när adoption av ett barn får ske, bör anges att barnets bästa ska ges störst betydelse vid bedömningen.

Enligt regeringen är det olyckligt med två olika bedömningskriterier avseende barnets bästa som båda dessutom synes ta sikte på själva adoptionsbeslutet. Det är enligt regeringens mening lämpligare med en generell bestämmelse om barnets bästa. Kravet bör vara att barnets bästa ska ges störst vikt vid alla frågor som rör adoption av ett barn (jfr artikel 21 i barnkonventionen).

Att begreppet störst vikt väljs i stället för avgörande innebär ingen förändring av vilken betydelse barnets bästa ska ha vid bedömningen av om en adoption ska ske. Att barnets bästa ska ges störst vikt innebär alltså att inga andra intressen, såsom en förälders intressen eller sökandens önskningar, får gå före barnets bästa vid bedömningen.

Som framhålls i författningskommentaren tar bestämmelsen sikte på de bedömningar som görs i ett adoptionsärende och innebär inte att t.ex. krav på samtycke kan sättas ur spel. Barnkonventionens krav avseende barnets bästa gäller vid alla åtgärder som rör barn. I likhet med Rädda Barnen anser regeringen därför att barnets bästa ska ges störst vikt inte endast vid domstolens slutliga prövning utan även i övriga delar av adoptionsärendet.

Att barnets bästa ska ges störst vikt vid alla frågor som rör adoption får vid sidan av domstolens slutliga prövning av ansökan betydelse för framför allt genomförandet av adoptionsutredningen. Det kan t.ex. påverka hur ett samtal med barnet genomförs (se avsnitt 10.3). I detta sammanhang har även barnets rätt till information och att komma till tals stor betydelse (avsnitt 7.2). Barnets bästa och barnets rätt till delaktighet samverkar och utgör tillsammans grunden för en adoptionsprocess som utgår från ett barnrättsperspektiv (jfr prop. 2012/13:10 s. 37). Genom att barnets bästa ska ges störst vikt vid alla frågor som rör adoption tydliggörs principen om barnets bästa som materiell rättighet, tolkningsprincip och tillvägagångssätt.

Källa:
Prop. 2017/18:121 s. 37.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons