När adoptionsreglerna infördes för hundra år sedan föranleddes många adoptioner av den syn på barn utom 27 äktenskapet som då rådde i Sverige. Samhället och synen på barns ställning och rättigheter har förändrats mycket sedan dess. I dag är adoption – framför allt internationell adoption – ofta nära kopplad till ofrivilligt barnlösa pars och ensamstående personers längtan efter barn och att det finns barn som av olika anledningar har behov av att få en ny familj. I förhållande till hur dagens samhälle ser ut och de värderingar som är utgångspunkten för den familjerättsliga lagstiftningen i övrigt framstår lagstiftningen om adoption som ålderdomlig, snårig och alltför formell.

Regeringen anser därför att det finns skäl att modernisera regelverket. Det är viktigt att adoptionsreglerna är väl fungerande. Regelverket ska möjliggöra för adoption på ett snabbt och rättssäkert sätt när det finns förutsättningar för det. Detta gagnar inte bara enskilda barn och dem som vill bli föräldrar utan även samhället i stort. Utredningens förslag till en modernisering av adoptionsregelverket är därför ett välkommet steg för att ytterligare förbättra adoptionsprocessen.

Att åstadkomma en mer ändamålsenlig och modern lagstiftning om adoption är förenat med utmaningar. Adoptionsärenden är inte en homogen grupp ärenden. Det rör sig till att börja med om både adoption av barn och adoption av vuxna. En adoption av ett barn kan i sin tur vara nationell eller internationell. I vissa fall vet sökanden redan när processen inleds vem han eller hon vill adoptera. Så är fallet om det rör sig om adoption av en släkting eller någon annan närstående eller adoption av ett barn som har varit familjehemsplacerat hos sökanden. I andra fall är det, när adoptionsprocessen inleds, inte känt vem sökanden senare kommer att ansöka om att få adoptera. Så är ofta fallet vid internationell adoption.

Regeringens förslag i denna proposition syftar till att regelverket ska möjliggöra en rättssäker och effektiv adoptionsprocess som utgår från barnets bästa. Eftersom adoptionsärenden ser så olika ut är det viktigt att bestämmelserna är flexibla. Förutsättningarna för adoption bör så långt möjligt inte bygga på generella uppfattningar, t.ex. om vem som är lämplig som adoptivförälder. Strävan bör i stället vara att en bedömning ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Samtidigt måste adoptionsreglerna vara tydliga och förfarandet vara förutsebart för de som berörs. Regelverket ska bygga på en balans mellan intresset av att förfarandet är effektivt och vikten av att barnet och andra som berörs av adoptionen får sina intressen och rättigheter tillgodosedda.

En utgångspunkt för regeringens förslag och bedömningar är att bestämmelserna i största möjliga utsträckning ska vara generellt tillämpliga på alla olika typer av adoptioner, t.ex. oavsett om det rör sig om en nationell eller internationell adoption. Detta är viktigt för att säkerställa att det inte ställs olika krav beroende på barnets ursprung. Det är dock lämpligt att skilja ut adoption av vuxna personer från adoption som avser barn eftersom olika hänsyn gör sig gällande i dessa två typer av adoptionsärenden.

De förslag som regeringen lämnar i denna proposition har tagits fram efter en allmän översyn av reglerna om adoption i 4 kap. föräldrabalken och av de internationellt privat- och processrättsliga reglerna om adoption. Sedan utredningens betänkande överlämnades har det gått nästan tio år. Detta innebär att regeringen vid framtagandet av förslagen har behövt beakta den utveckling som har skett på adoptionsområdet och att det har funnits anledning att omvärdera vissa slutsatser.

Flera förändringar föreslås i föräldrabalken i syfte att stärka barnets ställning i processen, bl.a. genom att förutsättningarna för adoption av ett barn tydliggörs (avsnitt 7.1) och att barnets rätt till delaktighet förstärks (avsnitt 7.2). Vidare föreslår regeringen bl.a. att kretsen av personer som har möjlighet att adoptera utökas (avsnitt 6), att underlaget för domstolens prövning förbättras (avsnitt 10) och att förutsättningarna för domstolens handläggning av adoptionsärenden förtydligas (avsnitt 11.2).

Regleringen görs också mer överskådlig och lättillämpad. Vissa förändringar föreslås beträffande regleringen kring internationella adoptioner, bl.a. för att adoptioner som inte är till barnets bästa ska avstyras på ett så tidigt stadium som möjligt (avsnitt 13). När det gäller de internationellt privat- och processrättsliga bestämmelserna föreslås bl.a. en anpassning till den s.k. hemvistprincipen och att utländska avgöranden i större utsträckning ska erkännas automatiskt i Sverige (avsnitt 15). I likhet med utredningen beaktar regeringen vid utformningen av förslagen Europarådets reviderade konvention om adoption av barn som antogs den 27 november 2008 (Ju2008/10857/L2). Det ingick inte i utredningens uppdrag att överväga om Sverige ska tillträda konventionen och det finns inte tillräckliga skäl att nu överväga den frågan.

I likhet med utredningen anser regeringen att de ändringar som föreslås i propositionen motiverar att det nuvarande 4 kap. föräldrabalken upphävs och ersätts av ett nytt kapitel och att lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption ersätts av en ny lag om adoption i internationella situationer.

Utredningens arbete och därmed också förslagen i denna proposition tar framför allt sikte på de grundläggande materiella förutsättningarna för adoption i Sverige. Regeringen är medveten om att regelverket om adoption även omfattar flera andra aspekter och anknyter till andra frågor. I flera av dessa delar har det vidtagits eller övervägs åtgärder. Exempelvis höjdes adoptionsbidraget 2017 från 40 000 kr till 75 000 kr per barn (prop. 2016/17:1 utg. omr. 12 s. 9).

När det gäller utformningen av den internationella adoptionsverksamheten har regeringen tidigare konstaterat att det finns anledning att se över nuvarande ordning gällande förmedling, utredning och stöd till föräldrar och barn och att regeringen avser att återkomma i frågan (prop. 2016/17:1 utg. omr. 9 s. 164).

Vad gäller den sociala barn- och ungdomsvården har adoptionens roll i samband med bl.a. familjehemsplacering övervägts av 2015 års tvångsvårdsutredning (SOU 2015:71). Övervägandena i det betänkandet omfattas inte av detta lagstiftningsärende.

När det gäller stöd till internationellt adopterade att söka sitt ursprung har Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd gett in en skrivelse till Socialdepartementet med förslag på hur stödet skulle kunna stärkas. Skrivelsen bereds i Regeringskansliet.

Arbetet med att modernisera och förbättra regelverket och förutsättningarna i övrigt för adoption och adopterade och deras familjer är alltså inte avslutat genom de förslag som presenteras i denna proposition.

Källa:
Prop. 2017/18:121 s. 26.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons