Hovrätten för Övre Norrland
2014-06-05
Mål nr T 59-14
(Redigerart; t ex har namn tagits bort)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE
Socialnämnden

MOTPARTER
Pappan och mamman

SAKEN
Överflyttande av vårdnad om barn

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten utser familjehemsföräldrarna att som särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Socialnämnden har yrkat att vårdnaden om barnet ska flyttas över till familjehemsföräldrarna samt att de ska utses som särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet. Pappan har medgett ändringsyrkandet. Mamman har motsatt sig ändringsyrkandet.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Parterna har i hovrätten åberopat samma grunder och bevisning som vid tingsrätten. Vidare har i hovrätten hållits tilläggsförhör med mamman och vittnesförhör med familjehemsmamman. Socialnämnden har på hovrättens initiativ efter huvudförhandlingen kompletterat utredningen med socialnämndens ansökan om vård enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 2012-03-22, jämte bilagor till ansökan i form av vårdplan 2012-03-06 m.m.

Mamman har uppgett i huvudsak följande. Hon vill ha hem dottern omedelbart. Familjehemsföräldrarna nonchalerar henne, de har slagit och kränkt henne rasistiskt. Hon har gjort fyra polisanmälningar mot fosterfamiljen, vilka har lagts ned i brist på bevis. Hon träffar dottern en gång i månaden enligt en uppgjord plan, när fostermamman vill. Umgänget uteblev i januari och i februari. Hon arbetar nu några gånger i veckan som lokalvårdare och har fått sommarvikariat som undersköterska i pool.

Familjehemsmamman har – under ed – uppgett bl.a. följande. Barnet trivs väldigt bra hos dem och har själv sagt flera gånger att hon vill bo kvar. Hennes äldre syster, snart 18 år, är väldigt mån om henne. Brodern har bott hos dem sedan 2007. Inget av barnen är funktionshindrat. De tycker att det är viktigt med ett fungerande umgänge mellan barnen och deras föräldrar.

Umgänget mellan barnet och mamman har inte fungerat enligt den uppgjorda planeringen. Familjehemsföräldrarna har aldrig ställt in planerade umgängen. Mamman har ibland sagt att hon har blivit sjuk strax före umgänget och någon gång inte kommit alls. Barnet tycker om sin mamma och vill träffa henne. Umgänget fungerar inte, det blir flummigt och ostrukturerat och ibland dyker mamman inte upp.

Umgänge har ägt rum enligt planen i samband med julen år 2012, vid tre tillfällen år 2013, i juli, oktober och vid jul, och vid två tillfällen år 2014, i februari och i april. I maj 2013 – fem månader efter senaste umgängestillfället – dök mamman plötsligt upp på dotterns skola, varvid personalen ringde hem till henne och frågade vem mamman var. Barnet har tyckt att det har varit jobbigt då mamman flera gånger har kommit oanmäld till hennes skola. Mamman ringer ofta till dottern och ibland väldigt många, upp till 33, samtal på en kväll. Vissa samtal och vissa umgängestillfällen kan vara bra, men det förekommer också en hel del förebråelser m.m.

Mamman har inte velat medverka till att skaffa pass till dottern, vilket medfört att de inte har kunnat resa utomlands med familjen. De har också fått besked om att de har missat kallelser till läkarbesök, som de inte har bokat. Socialnämnden träffar dem två gånger per år för varje barn som är familjehemsplacerat hos dem. Det har alltid varit stora bråk med mamman runt julen om de ska träffas, vilket har lett till att de numera inte träffas på julaftnar utan några dagar senare. De har ställt upp för mamman och betalat hennes telefonräkningar och hjälpt henne på alla möjliga sätt innan hon fick barn och sedan alltid hjälpt henne med barnets syster tills hon flyttade till dem. Detta är en process som har pågått hela deras vuxna liv och inte bara just nu.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästas särskild vikt vid bl.a. risken för att barnet far illa samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge innebär enligt förarbetena att det inte finns några andra intressen som kan gå före barnets bästa (prop. 1997/98:7 s. 103 ff.). Bestämmelsen ansluter nära till de krav som följer av FN:s konvention om barnets rättigheter från år 1989.

Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, ska rätten enligt 6 kap. 8 § första stycket föräldrabalken på talan av socialnämnden utse dem att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.

Syftet med att möjliggöra en överflyttning av vårdnaden till dem som har tagit emot ett barn i ett familjehem är att barnet på så sätt kan ges en uppväxt under stabila och trygga förhållanden. Genom att överflytta vårdnaden kan det förhindras att barnet rycks upp ur den miljö där barnet har vistats i flera år och där barnet känner större trygghet och känslomässig förankring än i ursprungshemmet.

Barnet ska ha rotat sig i familjehemmet och där känna sådan stabilitet och gemenskap att det uppfattar hemmet som sitt eget. Av den anledningen är det viktigt att utreda barnets anknytning till familjehemmet liksom kontakten med de biologiska föräldrarna. Det finns inget krav på att föräldrarna är olämpliga som vårdnadshavare. Kravet på att det ska vara uppenbart bäst för barnet att rådande förhållanden får bestå för att vårdnaden ska kunna överflyttas visar att detta är tänkt att ske endast i undantagsfall (a. prop. s. 39 ff. och 70 samt NJA 1993 s. 666). Hänsyn måste vid den aktuella prövningen också tas till de krav som följer av den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), främst artikel 8 om rätt till respekt för privat- och familjeliv.

Utgångspunkten vid en placering i ett familjehem bör vara att barnet ska återförenas med föräldrarna (se prop. 1981/82:168 s. 39), vilket också Europadomstolen i flera fall har understrukit (se bl.a. Görgülü mot Tyskland, dom den 26 februari 2004, R. mot Finland, nr 34141/96, dom den 30 maj 2006 och Levin mot Sverige, nr 35141/06, dom den 15 mars 2012). Högsta domstolen har i sin dom den 17 april 2014 i dess mål T 602-13, där omständigheterna var mycket likartade dem i förevarande mål, flyttat över vårdnaden om en åttaårig pojke till det familjehem där han under lång tid vistats.

Hovrättens bedömning

Av utredningen framgår att barnet, som nyligen har fyllt 8 år, har bott hos familjehemsföräldrarna sedan hon var 3 år 9 månader, det vill säga mer än halva sitt liv. Enligt hovrättens mening är detta tillräckligt lång tid för att hon ska anses stadigvarande ha vårdats och fostrats i familjehemmet.

Frågan i målet gäller då om det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till dem. Familjehemsföräldrarna har förklarat sig villiga att bli vårdnadshavare för barnet. De har utövat den faktiska vården om henne i flera år och framstår som väl lämpade att vara vårdnadshavare för henne. Familjehemsmamman har förklarat att de tycker att det är viktigt att barnen, inklusive flickan, har umgänge med sina föräldrar.

Det finns inget stöd i utredningen för de påståenden om missförhållanden i familjehemmet, i form av bland annat misshandel och verbala kränkningar, som mamman framfört. Kammarrätten har i dom den 5 juli 2012 bestämt att barnet ska beredas vård enligt LVU, då det finns påtaglig risk för att hennes hälsa eller utveckling skadas på grund av brister i omsorgen.

Med hänsyn till vad som framkommit om mammans personliga förhållanden och om hur dåligt umgänget mellan henne och dottern har fungerat de senaste åren – efter kammarrättens dom om LVU – framstår det inte som realistiskt att hon inom överskådlig tid kommer att ha förmåga eller möjlighet att utöva den faktiska vårdnaden om dottern och att hon således ska kunna återförenas med henne.

En återförening med pappan är inte heller aktuell.

Sammantaget måste det, sett till barnets behov av trygghet i ett längre tidsperspektiv, anses vara uppenbart bäst för henne att de rådande förhållandena får bestå och att familjehemsföräldrarna får den rättsliga vårdnaden om henne.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Kan pappan kräva att få växelvis boende?









Vår son har alltid bott hos mig. Nu vill hans pappa att sonen ska bo varannan vecka hos honom. Det vill inte sonen, det är hos mig han har sin trygghet.

Vi har varit i tingsrätten där pappan inte fick mycket gehör. Domaren lämnade över till familjerätten att besluta om man ska utöka umgänget med pappan.

 Nu går vi i samtal där och det känns som att de kommer att driva detta till växelvis boende. Jag har tvingat fram att de ska samtala med sonen innan utökning av umgänget sker.

Egentligen förstår jag ingenting av detta. Varför ändra på boendet och det sociala livet när det fungerar så bra. Har pappan rätt att göra så här?

Svar:

Läs mer...