Göta Hovrätt
2014-06-10
Mål nr T 53-14
(Redigerat; t ex har namn tagits bort)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE
Mamman

MOTPARTER
Socialnämnden 

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Med ändring av tingsrättens domslut avslår hovrätten socialnämndens yrkande om att utse familjehemsföräldrarna som särskilt förordnade vårdnadshavare att utöva vårdnaden om barnet.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Mamman har yrkat att hovrätten ska avslå socialnämndens yrkande att utse familjehemsföräldrarna som särskilt förordnade vårdnadshavare för sonen. Pappan har förklarat att han instämmer i mammans yrkande. Socialnämnden har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

I hovrätten har samma utredning lagts fram som vid tingsrätten. Socialnämnden har därutöver åberopat en psykologutredning daterad den 20 mars 2014 gällande barnet. Ljud- och bildupptagningarna av förhören som hölls vid tingsrätten har spelats upp. I hovrätten har tilläggsförhör hållits med föräldrarna.

Socialnämnden har vidhållit de grunder och omständigheter som den anfört vid tingsrätten med följande tillägg och förtydliganden. Föräldrarna har umgänge med barnet utan att någon kontaktperson är närvarande. Uppgiften på sid. 3 i tingsrättens dom är således felaktig. Umgänge sker vartannat veckoslut fredag – söndag och varannan fredag eftermiddag däremellan.

Umgänget fungerar bra. Mamman har stöd från kommunen i föräldrarollen av en socionom som hjälper till att planera umgänget. Under det senaste året har även pappan funnits med vid umgänge med sonen. Mamman mår i dag bättre psykiskt. Hon har sysselsättning fyra dagar i veckan, men har dock en konstant hög frånvaro från sin sysselsättning.

I den anknytningsutredning som har gjorts är utredarens bedömning att om mamman på sikt ska utöka umgänget med sin son behöver hon mycket praktisk hjälp i moderskapet. Det finns fortfarande en osäkerhet kring föräldrarnas situation och stabilitet över tid. Barnets föräldrar är viktiga för honom och kontakten med dem är en förutsättning för hans välmående. Barnet har dock särskilda behov och familjehemmet har förmåga att ge honom det stöd som han behöver.

Barnet har bott i familjehemmet i större delen av sitt liv och att bryta den kontinuiteten skulle utgöra en stor påfrestning på hans utveckling och välmående. Om vårdnaden inte överflyttas kommer socialförvaltningen föreslå socialnämnden att ansöka om ett tvångsomhändertagande med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Föräldrarna har vidhållit de grunder och omständigheter som de har anfört vid tingsrätten. De har särskilt pekat på att sonen har mycket god anknytning till sin mamma och att det i anknytningsutredningen anges att det skulle innebära en katastrof för honom att inte ha tillgång till båda sina familjer. De har vidare angett att de är ett par och att skälet till att de ännu inte har flyttat ihop är arbetssituationen. 

Mamman har vid tilläggsförhöret uppgett i huvudsak följande. Hon mår bra nu och är psykiskt stabil. I början av juni ska hon påbörja en 14-veckors utbildning till lokalvårdare och hon hoppas på ett jobb när hon är klar med utbildningen. Vad gäller påståendet om frånvaro från Återbruket i februari 2014, så berodde det på ett missförstånd mellan henne och verksamheten. Det missförståndet har dock klarats ut.

Hon och pappan har fortfarande umgänge med sonen varannan fredag-söndag och fredagen däremellan. Vid umgängestillfällena bor de oftast hos pappan. Inför och efter umgänge lämnar de och familjehemsföräldrarna varandra information om barnet. Varannan vecka, efter umgängeshelgerna, har hon och pappan kontakt med umgängesstödjaren och de för då diskussioner om umgänget. Sonens och pappans relation har utvecklats och vid senaste umgängestillfället var det pappan som ”nattade” sonen. Sonen och pappan har samma intressen.

Efter förhandlingen vid tingsrätten har hon fått vara med på ett utvecklingssamtal på sonens skola, vilket hon tycker är bra. Hon bor kvar i (namn på ort) som ligger cirka en och en halv mil från sonens skola. Pappan har sin bostad nära sonens skola. Avsikten är att hon och pappan ska flytta ihop men han anser att de ska avvakta med det tills hon har fått ett jobb. Det umgänge som har skett efter tingsrättens dom har varit i pappans hus. Om sonen får flytta hem får han bo hos henne i (namn på ort).

Pappan har i tilläggsförhöret uppgett i huvudsak följande. Han bor i ett eget hus i (namn på ort) och det är där han och mamman har umgänge med sonen. Efter umgängeshelgerna träffar han och mamman umgängesstödjaren. På fredagarna när de har hämtat sonen brukar de ha ”myskväll” och äta, spela spel samt titta på TV. På lördagen brukar de fiska eller vara ute i skogen. Ibland åker de till kompisar. Sonens farmor, som bor i (samma ort som pappan), brukar också komma hem till dem för att träffa sonen. Han och farmor har en mycket bra kontakt. Även mammans pappa brukar komma hem till dem för att träffa sonen. Överlämningarna vid umgänge fungerar bra. Han ochmamman är ett par och avsikten är att de ska flytta ihop. Om sonen flyttar hem kommer de att flytta ihop. Han har fortfarande samtal med (namn på en person), men det har varit tal om att samtalen ska upphöra. Han klarar sina alkoholproblem bra och har nu inte haft något återfall.

Hovrättens bedömning

Som tingsrätten har angett framgår det av utredningen att barnet stadigvarande har vårdats och fostrats i familjehemmet. I 6 kap. 8 § föräldrabalken anges det att om ett barn har stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och det är uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till dem som tagit emot barnet, ska rätten på talan av socialnämnden utse dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.

I lagförarbetena till bestämmelsen (prop. 1981/82:168 s. 39 f.) anges följande. En placering av ett barn i ett familjehem bör som utgångspunkt inriktas på att få till stånd en återförening av barnet och föräldrarna, även om arbetet med en återförening kan ta lång tid. I vissa fall kan det emellertid stå klart att det är bäst för barnet att få stanna i familjehemmet. Det bör inte komma i fråga att flytta över vårdnaden från föräldrar som håller en god kontakt med barnet medan det vistas i ett fosterhem.

Syftet bakom bestämmelsen om att möjliggöra en överflyttning av vårdnaden till dem som tagit emot ett barn i ett familjehem är att barnet därigenom kan ges en uppväxt under stabila och trygga förhållanden. Genom bestämmelsen kan det förhindras att barnet rycks upp ur den miljö där barnet vistats i flera år och där barnet känner större trygghet och känslomässig förankring än i ursprungshemmet.

Barnet ska ha rotat sig i familjehemmet och där känna sådan stabilitet och gemenskap att det uppfattar hemmet som sitt eget. Det är därför viktigt att utreda barnets anknytning till familjehemmet liksom kontakten med de biologiska föräldrarna. Det krävs inte att föräldrarna är olämpliga som vårdnadshavare.

Genom kravet att det ska vara uppenbart bäst för barnet att rådande förhållanden får bestå markeras bestämmelsens undantagskaraktär. (A prop. s. 39 ff. och 70 samt NJA 1993 s. 666 och Högsta domstolens dom den 17 april 2014 i mål T 602-13).

Barnet har bott i familjehemmet sedan han var tre år och han betraktar familjehemsföräldrarna som sina föräldrar och deras barn som sina syskon. Utredningen visar att barnet känner trygghet och har förankring samt en stabil situation i familjehemmet. Barnet placerades frivilligt av föräldrarna i familjehemmet i en besvärlig situation, då i vart fall mamman mådde psykiskt dåligt.

Utredningen visar att mamman i dag mår mycket bättre än vid placeringen och såväl föräldrarnas situation har stabiliserats under senare tid. Mamman har alltsedan sonen placerades i familjehemmet haft en regelbunden och tät kontakt med honom och under senare tid har föräldrarna haft ett relativt omfattande umgänge med sonen.

I den anknytningsutredning som har gjorts framgår att barnet knutit an såväl till mamman som till familjehemsföräldrarna. Det uttalas i utredningen att det skulle innebära en katastrof för honom att inte ha tillgång till sina båda familjer som han har god anknytning till. Enligt hovrättens mening synes det i dagsläget vara bäst för barnet att de rådande förhållandena består.

Utredningen motsäger dock inte att föräldrarna inom överskådlig tid kan komma att ha möjlighet och förmåga att ta fullt ansvar för Jonathan och att en återförening med Jonathan därmed kan komma att ske. Vid sådana förhållanden är det inte uppenbart att det är bäst för barnet att familjehemsföräldrarna får den rättsliga vårdnaden om honom.

Tingsrättens dom ska därför ändras och socialnämndens yrkande om överflyttning av vårdnaden avslås.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Kan pappan kräva att få växelvis boende?









Vår son har alltid bott hos mig. Nu vill hans pappa att sonen ska bo varannan vecka hos honom. Det vill inte sonen, det är hos mig han har sin trygghet.

Vi har varit i tingsrätten där pappan inte fick mycket gehör. Domaren lämnade över till familjerätten att besluta om man ska utöka umgänget med pappan.

 Nu går vi i samtal där och det känns som att de kommer att driva detta till växelvis boende. Jag har tvingat fram att de ska samtala med sonen innan utökning av umgänget sker.

Egentligen förstår jag ingenting av detta. Varför ändra på boendet och det sociala livet när det fungerar så bra. Har pappan rätt att göra så här?

Svar:

Läs mer...