Högsta Domstolen
2017-06-28
Målnummer B 1918-16

Oaktat att pappan i juni 2014 tillerkändes ensam vårdnad om dottern underlät mamman att överlämna barnet till pappan och kvarhöll flickan hos sig i Norge. I december 2015 dömde tingsrätten mamman enligt 7 kap. 4 § BrB för egenmäktighet med barn till fängelse i fyra månader. Med hänvisning till att mamman kvarhållit dottern utom riket, att det skett under en längre tid och då pappan helt undanhållits möjligheten att utöva vårdnaden och umgänget med barnet i riket, yrkade åklagaren att brottet skulle bedömas som grovt.

Såväl tings- som hovrätten bedömde dock gärningen vara av normalgraden. Tingsrätten framhöll att hänsyn borde tas till flickans egen vilja, som var att bo kvar med mamman i Norge, och att mamman inte gömt eller aktivt undanhållit flickan från pappan. Hovrätten framhöll i sin tur att, även om brottet inte skulle bedömas som grovt, fanns det flera försvårande omständigheter som inverkade på straffvärdet. Mamman hade exempelvis hela tiden planerat sin och dotterns tillvaro med utgångspunkten att dottern skulle fortsätta att bo hos henne. Hon hade heller inte efterkommit domstolarnas beslut i vårdnadsfrågan och trots två vitesförelägganden inte på något annat sätt än genom att tala med dottern försökt att efterkomma fattade beslut och domar.

I likhet med tingsrätten bedömde hovrätten straffvärdet till fängelse i fyra månader. Med hänsyn till att brottet fick anses förhållandevis allvarligt och hade artvärde kunde det enligt hovrätten inte anses tillräckligt att bestämma påföljden till villkorlig dom. Som tingsrätten antecknat ansågs det inte heller möjligt att genomföra samhällstjänst i Norge. Mamman förnekade brott och åberopade nödvärnsrätt men tingsrätten fastslog att någon nödsituation inte har förelegat, och hovrätten gjorde ingen annan bedömning.

Med hänvisning till flickans mognad och ålder fastslår Högsta domstolen nu att det, på grund av flickans egen tydliga och konsekventa inställning att inte vilja tillbaka till pappan, inte kunde krävas att mamman lämnade över dottern till pappan. Enligt domstolen ger utredningen inte heller stöd för att mamman kunde ha gjort mer för att förmå flickan att ändra sig. Högsta domstolen ogillar därför åtalet.

Källa:
Zeteo Nyheter

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Kan jag skriva en fullmakt för en viss tid?









Jag har ensam vårdnad om min 12-åring. Vill pga utlandsvistelse ha gemensam vårdnad med pappan och vi är överens. Familjerätten säger jag måste skriva avtal här på konsulatet. Men nu ska jag flytta till tredje land så familjerättens papper hinner inte komma fram. Kan jag i stället skriva en egen fullmakt med två vittnen till pappan på obestämd eller viss tid så han kan ta beslut angående skola, sjukvård etc.?

Svar:

Vårdnaden kan inte överlåtas på viss tid, men en fullmakt kan skriva på viss tid. Du behöver inte bevittna den, men det skadar inte. Att låta vittnen till en sådan sak görs framförallt för att säkra bevisning för framtida domstolstvist, men det är inget krav.

Även om jag förstår att detta svar riskerar att komma dig tillhanda för sent så föreslår jag att du låter familjerätten skicka pappren till dig via e-post. Så skriver du ut, undertecknar dem och låter konsulatet skicka dem till familjerätten, alternativt att du skickar dem själv till familjerätten så får barnets pappa gå dit och skriva på dem.

Prio Advokatbyrå