Kammarrätten i Stockholm

2017-05-04
Målnummer 1026-17

En kvinna begärde att få ta del av CV, lön, anställningsbevis och ett lönebesked för en avdelningschef inom socialförvaltningen hos Region Gotland. Regionen menade att det fanns risk att chefen skulle lida allvarliga men om uppgifterna lämnades ut och att de därför omfattades av sekretess enligt 39 kap. 3 § OSL och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen. Dessutom var man rädd för att uppgifterna skulle användas i strid med personuppgiftslagen och läggas ut i kränkande sammanhang på internet.

Kvinnan överklagade och anförde att hon var frilansjournalist och ville kontrollera avdelningschefens behörighet. Socialnämnden menade dock att kvinnan företrädde en annan person som under många år trakasserat personal inom socialtjänsten på sociala medier. Kvinnan hade dessutom försökt få avdelningschefen att ändra ett barns journal och det fanns risk att hon tänkte använda uppgifterna som påtryckningsmedel för att få till stånd ändringarna.

Kammarrätten menar att avdelningschefens personnummer, bostadsadress och mobiltelefonnummer omfattas av det starkare sekretesskyddet i 39 kap. 3 § andra stycket OSL och inte ska lämnas ut. Däremot är det fråga om relativt harmlösa uppgifter som domstolen har svårt att se kan användas som påtryckningsmedel mot avdelningschefen. Det finns visserligen risk att uppgifterna hamnar i ett kränkande sammanhang på internet men risken för att avdelningschefen eller hennes närstående skulle utsättas för våld eller lida allvarligt men är liten varför uppgifterna inte heller omfattas av sekretess i enlighet med 39 kap. 3 § första stycket OSL.

Vad gäller frågan om uppgifterna kommer att behandlas i strid med personuppgiftslagen menar kammarrätten att det finns omständigheter som talar för detta men också att man inte kan bortse från att kvinnans syfte kan vara att granska chefens behörighet.

Sammantaget finner därför kammarrätten att de begärda uppgifterna ska lämnas ut men rättens ordförande delar inte den bedömningen. Enligt henne finns det fog för att anta att uppgifterna kommer att spridas på internet i ett negativt sammanhang. Det är en form av trakasserier som inte fanns när förarbetsuttalandena till 39 kap. 3 § första stycket OSL kom till under 1980-talet och som bör räknas som allvarligt men. Ordföranden anser därför att socialnämnden hade rätt att vägra att lämna ut handlingarna.

Källa:
Zeteo Nyheter

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Har jag rätt till både underhållsbidrag och underhållsstöd?








Jag betalar varje månad fullt underhållsstöd till Försäkringskassan (FK). Men mamman vägrar acceptera att jag gör avdrag för de dagar min dotter är hos mig. Det handlar om sex dygn per månad.

Mamman motiverar detta med att det kostar att ha barn. Hon köper bland annat dyra märkeskläder till flickan utan att i förväg samråda med mig. Jag anser att det går lika bra med billigare kläder och att det är mammans ensak om hon väljer att köpa onödigt dyra saker.

Om jag skulle begära avdrag för umgänge kommer mamman i sin tur begära att jag ska betalar en del av avgiften för förskola/fritidshem plus andra liknande avgifter.

Har man som boendeförälder rätt till både underhållsbidrag och underhållsstöd?

Kan mamman som boförälder begära att jag ska dela på kostnader för barnet, till exempel för fritidsaktiviteter och kläder, som jag inte fått vara med att besluta om eller anser mig ha råd med?

Kan mamman begära att jag ska stå för hälften av avgifter, till exempel för förskola om jag utnyttjar avdragsreglerna vid underhållsstöd?

Räknas min sambos inkomst med i min ekonomi om mamman skulle begära underhållsbidrag av mig?

Svar:

Läs mer...