Högsta förvaltningsdomstolen

2017-06-20
Målnummer 4239-16

Ordföranden för en nämnd i Göteborg beslutade att för föräldrarna hemlighålla vistelseorten för en pojke född 2008 som var omhändertagen enligt LVU. Sedan pappan överklagat upphävde förvaltningsrätten beslutet, men kammarrätten ansåg sedan istället att vistelseorten skulle hemlighållas. Enligt kammarrätten kunde vården försvåras om pappan kände till vistelseorten.

Pappan överklagade återigen och nu har Högsta förvaltningsrätten ändrat utgången och fastställt att vistelseorten inte ska vara hemlig. 14 § LVU ger en möjlighet att besluta om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldrarna. Ett sådant hemlighållande kräver att det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården och för barnets bästa. Det krävs alltså starka skäl för det (prop. 1989/90:28 s. 74).

Enligt HFD kan endast en misstanke om att en förälder inte kommer att respektera ett beslut om umgängesbegränsning inte leda till att vistelseorten hålls hemlig. Det måste istället krävas konkreta omständigheter, som att en förälder tidigare har trotsat ett sådant beslut, som talar för det. Eller att det finns ett väl underbyggt antagande om att så kommer att ske.

Av utredningen i målet framgår att pojken har varit omhändertagen i över tre år men att pappan under den tiden inte har försökt att kontakta sonen eller något av hans jour- eller familjehem. Det har heller inte framkommit att pappan inte har respekterat den faktiska begränsningen av umgänget med sonen eller att han har agerat för att ingripa i vården.

HFD finner slutligen att utredningen i målet inte visar att det finns sådana starka skäl som krävs för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Källa:
Zeteo Nyheter

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Har jag rätt till både underhållsbidrag och underhållsstöd?








Jag betalar varje månad fullt underhållsstöd till Försäkringskassan (FK). Men mamman vägrar acceptera att jag gör avdrag för de dagar min dotter är hos mig. Det handlar om sex dygn per månad.

Mamman motiverar detta med att det kostar att ha barn. Hon köper bland annat dyra märkeskläder till flickan utan att i förväg samråda med mig. Jag anser att det går lika bra med billigare kläder och att det är mammans ensak om hon väljer att köpa onödigt dyra saker.

Om jag skulle begära avdrag för umgänge kommer mamman i sin tur begära att jag ska betalar en del av avgiften för förskola/fritidshem plus andra liknande avgifter.

Har man som boendeförälder rätt till både underhållsbidrag och underhållsstöd?

Kan mamman som boförälder begära att jag ska dela på kostnader för barnet, till exempel för fritidsaktiviteter och kläder, som jag inte fått vara med att besluta om eller anser mig ha råd med?

Kan mamman begära att jag ska stå för hälften av avgifter, till exempel för förskola om jag utnyttjar avdragsreglerna vid underhållsstöd?

Räknas min sambos inkomst med i min ekonomi om mamman skulle begära underhållsbidrag av mig?

Svar:

Läs mer...