JO. Dnr 3510-2011

Sammanfattning

Sedan faderskapet till ett barn fastställts genom bekräftelse framförde en annan man (J) till Arbete- och välfärdsnämnden att det var han som var far till barnet. Nämnden inledde en faderskapsutredning. Under utredningen blev det klarlagt att J. var barnets far.

När socialnämnden ställs inför frågan om en faderskapsbekräftelse eventuellt är oriktig, har socialnämnden inte någon självständig rätt att besluta om eller hos rätten ansöka om förordnande om blodundersökning eller annan undersökning. Skulle det efter det att faderskapet blivit fastställt komma till nämndens kännedom att en man, som inte tidigare har varit föremål för sådan undersökning, har haft samlag med modern under konceptionstiden, kan nämnden verka för att de berörda frivilligt genomgår en rättsgenetisk undersökning. Nämndens uppgift i ett sådant fall är emellertid endast rådgivande/stödjande.

I beslutet riktas ingen kritik mot att nämnden aktivt verkade för att fastställa faderskapet till ett barn. Däremot anför JO bl.a. att nämnden under sitt arbete med faderskapsfrågan synes ha utgått från att nämnden hade andra och längre gående befogenheter än de som nämnden har när riktigheten av en faderskapsbekräftelse ifrågasätts. Nämnden borde därför inte ha inlett någon utredning utan borde ha stannat vid att ge råd och stöd till de berörda.

Nämnden kan inte undgå kritik för sitt sätt att hantera saken.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Får sambon adoptera flickan?









Min vän har ensam vårdnad om sin dotter. Pappan finns med i bilden men är rent ut sagt oduglig. Flickan har en styvpappa som är toppen. Nu har mamman fått cancer. Kan hon adoptera bort flickan till sambon så att flickan blir kvar med sina syskon och i den familj hon är van vid om det inte går bra för mamman?

Svar:

Det framgår inte av din fråga hur gammal din väns dotter är men jag kommer nedan utgå från att dottern är minderårig. Adoption regleras i 4 kap. föräldrabalken (FB). Om barnet är över tolv år ska det som huvudregel inte adopteras om det motsätter sig adoption, 4 kap. 5 § FB. Om barnet är under 18 år måste även föräldrarnas samtycke till adoptionen lämnas, 4 kap. 5 a § FB. I andra stycket samma paragraf finns dock undantaget att sådant samtycke inte krävs av den som inte har vårdnad eftersom den föräldern inte har del i det juridiska ansvaret.

Om din vän har ensam vårdnad om sin dotter innebär det således att din vän också har det juridiska ansvaret över dottern. I detta juridiska ansvar omfattas bland annat frågan om adoption. Man ska dock enligt huvudregeln vara gift eller registrerad partner för att få adoptera sin makes barn, 4 kap. 3 § FB. Detta kallas ibland styvbarnsadoption.

Att vara sambo räcker normalt inte, 4 kap. 4 § FB. Utgångspunkten torde förvisso vara att en sambo enskilt kan adoptera den andre sambons barn eftersom 4 kap. 3 § FB enligt ordalydelsen inte omfattar sambor. Konsekvensen av en sådan adoption torde dock bli att de rättsliga banden då upphör mellan den biologiska föräldern, alltså i detta fall din sjuka vän, och barnet (4 kap. 8 § FB).

En lämplighetsprövning ska alltid ske vid prövningen av en adoption och hänsyn ska tas till barnets vilja, 4 kap. 6 § FB. Vidare ska även principen om barnets bästa alltid beaktas i alla frågor som rör barn.

Prio Advokatbyrå