Jag har en treårig dotter som har umgänge med sin pappa varje helg från fredag till söndag kväll. Under helgen duschar han henne inte innan jag hämtar henne. Han tycker inte att det behövs eftersom hon inte hinner bli smutsig. Pappan bara ger henne måltider gör roliga saker tillsammans. Vår tid på söndagskvällen är mycket knapp och ägnas åt kvällsbestyr och förberedelser för natten. I duschen får hon utbrott och i sängen somnar hon inte eftersom hon vill vara uppe med mig och varva ner.

Är det orimligt av mig att önska att pappan hjälper till med omsorger, till exempel att överlämna dottern ren?

Svar:

Frågeställningen, som här är sammanfattad, handlar om hur föräldrar ska samverka och utforma sitt barns umgänge med umgängesföräldern. Hur det ska utformas ut beror givetvis på förutsättningarna i det enskilda fallet, barnets behov och respektive föräldrars förmåga att tillgodose behoven samt deras samverkan.

Utifrån frågeställarens beskrivning kan några reflektioner göras.

Exempelvis förefaller flickans hygien vara eftersatt under umgänget. Från torsdag till söndag har hon inte duschat eller tvättat håret. Frågan infinner sig då; har pappan inte heller duschat eller tvättat håret under denna tid, vilket förefaller mindre sannolikt? Barn, som ofta är mycket aktiva och i farten, bör rimligen ha samma behov. Alternativt att bada, vilket de flesta barn älskar.

En annan reflektion är tidpunkten för överlämning på söndagen. Bör man inte som föräldrar överväga en tidigare tidpunkt om det blir stressigt och mindre tid för att varva ner inför måndagen?

En tredje reflektion är föräldrarnas samvaro med dottern. Flickan är med sin mamma under veckan som präglas vardagliga omsorger utan att kunna göra saker tillsammans på helgen. Pappan är en helgpappa med inriktning på att bara vara tillsammans utan sådana omsorger som hygien med mera.

Är detta bra, kan man fråga sig. Eftersom växelvis boende inte verkar aktuellt; vore det inte bra om umgänget utformades som så att flickan träffade sin pappa varannan helg från torsdag till måndag morgon? Då skulle flickan, till viss del, få tillgång till sina föräldrar både vardagar och helger. Ett sådant umgänge, om det praktiskt går att genomföra, skulle kanske rent av lösa frågan om hygienen?

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Kan mamman ifrågasätta eller hindra ett sådant umgänge?









Jag kommer att flytta till ett grannland inom Norden och undrar om detta kan påverka umgänget med barnen. Jag har föreslagit mamman ett förlängt helgumgänge, det vill säga att barnen ska ha umgänge hos mig fem dagar varannan vecka. Restiden mellan våra respektive orter är en timma.

Kan mamman ifrågasätta eller hindra ett sådant umgänge? Dels att för jag flyttar till ett grannland dels med hänvisning till avståndet mellan våra bostadsorter.

Svar:

Först bör det framhållas att umgängesrätten tillhör barnet och inte en förälder. Enligt föräldrabalken har således barnet rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med. Under gemensam vårdnad ska föräldrarna i samförstånd bestämma hur umgänget ska utformas.
Om en av dem har ensam vårdnad ska föräldern ta ställning till umgänget utifrån en bedömning om vad som är bäst för barnet. Föräldern förväntas också göra allt för att underlätta umgänget; motsatsen kan uppfattas som umgängessabotage.

Föräldrar bör sträva efter att barn blir delaktiga när det gäller umgängets innehåll och tidpunkter; med andra ord ska de lyssna på barnens vilja och önskemål utifrån deras mognad och utveckling. Därefter bestämmer föräldrarna utformningen av umgänget till dess de blir myndiga; någon 12-års gräns där barn själva får bestämma finns inte. Bara som en utbredd missuppfattning bland många föräldrar och kanske barn.

Det kan finnas flera rimliga och godtagbara skäl för att begränsa eller villkora barnets umgänge. I det här fallet är frågan om en flyttning till ett grannland och om ett visst avstånd kan utgöra en grund för en förälder att motsätta sig ett umgänge.

Att flytta till ett grannland inom Norden bör i normalfallet inte i sig utgöra hinder för barnets umgänge. Däremot kan avståndet mellan bostadsorterna påverka hur det kan genomföras. Restiden till umgängesföräldern förefaller inte innebära en någon större olägenhet för barnen, däremot kan resan fram och tillbaka skolan och vid överlämnigen utgöra ett problem .

I det här fallet vill umgängesföräldern att barnen ska vistas hos honom ett förlängt veckoslut, förmodligen från onsdag eftermidag till måndag morgon. De svårigheter och omständigheter man då måste ta hänsyn till är skolgången på torsdag och fredag samt överlämningen på måndag morgon. För ett litet barn kan detta vara påfrestande, medan en tonåring kanske klarar två timmars restid varje dag lättare. Samtidigt är sådana avstånd en verklighet för många barn som bor i en glesbygd.

Som svar på frågan, till sist, så kan givetvis en boförälder utifrån en egen uppfattning ha invändningar till ett sådant umgänge. Föräldern kanske inte tror att barnen orkar med skolan på torsdag-fredag eller anser att de bör vara hemma på söndagen för att förbereda morgondagens skola. Om frågan skulle komma att prövas i tingsrätten är det inte givet att rätten går på boförälderns linje. Det kan finnas omständigheter som gör att rätten anser att det föreslagna umgänget, efter en sammanvägning av alla faktorer, kan vara till barnens bästa.

Vid en eventuell tvist bör du och mamman i första hand boka tid för samarbetsamtal hos socialtjänstens familjerätt. I dessa samtal bör också barnen vara delaktiga; deras åsikter kan vara avgörande för era beslut. I andra hand bör rådgöra med en advokat som kan ge dig råd utifrån alla konkreta och unika omständigheter i det här fallet.