Min tonårige son bor sedan förra hösten, mot min vilja, mer tid hos sin mamma och nu vill han bo hos henne på heltid. Jag har hittills tagit hänsyn till hans vilja/val.

 Men han är ju trots allt ett tonårsbarn med betoning på barn; kan jag säga nej eller lyssnar man bara på barnets vilja? Känner mig maktlös, är det bara att acceptera hans vilja och hoppas på att han ändrar sig och vill flytta tillbaka? Vem kan jag prata om detta; vilka är mina möjligheter/skyldigheter.

Svar:

Kloka föräldrar lyssnar alltid på vad deras barn vill när det gäller deras boende efter en separation. Ju större barnet är desto mer följsam bör man vara till deras önskemål. Men ytterst måste vårdnadshavare göra en lämplighetsprövning vad som är bäst för barnet, och det är inte alltid som barn bör få som de vill.

När det gäller tonåringar kan mycket påverka deras inställning, det behöver inte nödvändigtvis handla om att barnet ”väljer” bort en förälder. Kamrater och fritidsaktiviteter kan för stunden vara mer viktiga för barnet; dock kvarstår, generellt, behovet att få komma tillbaka till en trygg bas hos en, eller båda föräldrarna.

Om inte miljön hos boföräldern är på något vis skadlig för barnet bör den andre föräldern både lyssna och tillåta en tonårings val. Väl medveten om att den unges vilja och inställning kan skifta. En återgång till växelvis boende eller att den unge vill bo på heltid hos den andre föräldern kan plötsligt bli aktuell.

Även om man som förälder är ledsen, besviken och oförstående över barnets val av boende, bör föräldern acceptera det. Skulle boendet hos den andre föräldern bli bestående blir det mer viktigt att ha ett bra och innehållsrikt umgänge med varandra; ett barn behöver, generellt, alltid ha tillgång till båda sina föräldrar. 

Det finns många personer man kan prata med i en sådan här situation. Anhöriga, nära vänner och professionella personer. De senare kan vara socionomer inom socialtjänsten (familjerätten) eller sjukvården (närhälsan). Om föräldern anser att barnets val av boende är olämpligt, och om det uppstår en tvist, kan man också rådgöra med juridiska ombud.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Får sambon adoptera flickan?









Min vän har ensam vårdnad om sin dotter. Pappan finns med i bilden men är rent ut sagt oduglig. Flickan har en styvpappa som är toppen. Nu har mamman fått cancer. Kan hon adoptera bort flickan till sambon så att flickan blir kvar med sina syskon och i den familj hon är van vid om det inte går bra för mamman?

Svar:

Det framgår inte av din fråga hur gammal din väns dotter är men jag kommer nedan utgå från att dottern är minderårig. Adoption regleras i 4 kap. föräldrabalken (FB). Om barnet är över tolv år ska det som huvudregel inte adopteras om det motsätter sig adoption, 4 kap. 5 § FB. Om barnet är under 18 år måste även föräldrarnas samtycke till adoptionen lämnas, 4 kap. 5 a § FB. I andra stycket samma paragraf finns dock undantaget att sådant samtycke inte krävs av den som inte har vårdnad eftersom den föräldern inte har del i det juridiska ansvaret.

Om din vän har ensam vårdnad om sin dotter innebär det således att din vän också har det juridiska ansvaret över dottern. I detta juridiska ansvar omfattas bland annat frågan om adoption. Man ska dock enligt huvudregeln vara gift eller registrerad partner för att få adoptera sin makes barn, 4 kap. 3 § FB. Detta kallas ibland styvbarnsadoption.

Att vara sambo räcker normalt inte, 4 kap. 4 § FB. Utgångspunkten torde förvisso vara att en sambo enskilt kan adoptera den andre sambons barn eftersom 4 kap. 3 § FB enligt ordalydelsen inte omfattar sambor. Konsekvensen av en sådan adoption torde dock bli att de rättsliga banden då upphör mellan den biologiska föräldern, alltså i detta fall din sjuka vän, och barnet (4 kap. 8 § FB).

En lämplighetsprövning ska alltid ske vid prövningen av en adoption och hänsyn ska tas till barnets vilja, 4 kap. 6 § FB. Vidare ska även principen om barnets bästa alltid beaktas i alla frågor som rör barn.

Prio Advokatbyrå