I merparten av domarna i vår undersökning angavs att det inte finns någon presumtion för eller mot gemensam vårdnad. Begreppet presumtion verkar dock användas i olika betydelser i de olika domarna. Enligt vår uppfattning innebär uttalandet om att det inte finns någon presumtion för eller mot gemensam vårdnad att det inte finns någon bevisregel som talar för eller mot gemensam eller ensam vårdnad i det enskilda fallet.

Avgörande i varje fall är i stället vad som är bäst för barnet. En annan sak är att gemensam vårdnad i de allra flesta fall är en bra vårdnadsform för barn och föräldrar. Inte minst ur barnets perspektiv är det viktigt att båda föräldrarna tar ansvar för barnet och är delaktiga i barnets liv. En grundprincip som också kommer till uttryck i t.ex. barnkon ventionen (art. 18).

Av vår undersökning framgår att det döms till gemensam vårdnad i betydligt mindre utsträckning än förut. Att det har blivit vanligare med ensam vårdnad kan i sig tala för att det i dag görs mer nyanserade bedömningar av vårdnadsfrågan än tidigare. Resultaten av vår undersökning av domar talar för att tingsrätterna i högre utsträckning än förut beaktar också andra omständigheter än samarbetsförmågan vid avgörandet av vårdnadsfrågan.

Vårt generella intryck av domarna är också att det överlag rör sig om nyanserade bedömningar. Av vår undersökning framgår att pappor får ensam vårdnad i mer än dubbelt så många fall som de fick vid 2002 års vårdnadskommittés genomgång. Ökningen kan möjligtvis till viss del förklaras av ett mer jämställt föräldraskap.

Fortfarande är det dock vanligast att mamman får ensam vårdnad om barn i en vårdnadstvist. Vid 2002 års vårdnadskommittés genomgång var det fyra gånger så vanligt att mamman fick ensam vårdnad jämfört med pappan, i dag är det lite mer än dubbelt så vanligt.

Vår slutsats är att det görs en mer nyanserad bedömning av vårdnadsfrågan än förut och att möjligheten att döma till gemensam vårdnad när någon av föräldrarna yrkat ensam vårdnad används med större försiktighet. Däremot har bestämmelsen om att föräldrarnas samarbetsförmåga ska beaktas fört med sig andra problem.

Källa:
SOU 2017:6 s. 192

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Kan pappan kräva att få växelvis boende?









Vår son har alltid bott hos mig. Nu vill hans pappa att sonen ska bo varannan vecka hos honom. Det vill inte sonen, det är hos mig han har sin trygghet.

Vi har varit i tingsrätten där pappan inte fick mycket gehör. Domaren lämnade över till familjerätten att besluta om man ska utöka umgänget med pappan.

 Nu går vi i samtal där och det känns som att de kommer att driva detta till växelvis boende. Jag har tvingat fram att de ska samtala med sonen innan utökning av umgänget sker.

Egentligen förstår jag ingenting av detta. Varför ändra på boendet och det sociala livet när det fungerar så bra. Har pappan rätt att göra så här?

Svar:

Läs mer...