Utredningar om vårdnad, boende och umgänge syftar till att bedöma vad som är till barnets bästa. Vad en utredning ska innehålla är inte reglerat i lag. Utredaren bör, enligt Socialstyrelsens allmänna råd, utöver faktiska förhållanden om barnet, föräldrarna och deras situation redovisa antalet samtal med föräldrar och barn, när och var samtalen ägde rum samt i vilka konstellationer och vilka referenspersoner som kontaktats.

Utredaren bör redovisa om det finns brister i utredningen och rapporten bör begränsas till sådant som kan vara relevant för frågans bedömning. Socialnämnden har rätt att i begränsad omfattning ta del av sådana uppgifter även om en förälder motsätter sig det, till exempel uppgifter i misstanke- och belastningsregister.

I detta avsnitt ges inte en heltäckande bild av de uppgifter som en utredning, enligt de allmänna råden, bör innehålla. Handläggningen av mål om vårdnad, boende och umgänge. Utredaren bör i sin bedömning, efter att ha beaktat eventuella riktlinjer från rätten, särskilt lyfta fram om det finns särskilda risker för att barnet far illa, hur barnets behov av en nära och god kontakt med föräldrarna bäst kan tillgodoses, barnets anknytning och relation till respektive förälder, barnets möjligheter att få sina behov och rättigheter tillgodosedda, innebörden och vikten av barnets egen inställning och föräldrarnas vilja samt förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.

I utredarens bedömning bör också föräldrarnas förmåga att hålla barnet utanför sina konflikter och föräldrarnas förmåga att prioritera barnets behov framför sina egna ingå. Utredarens bedömning av föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare, boförälder eller umgängesförälder bör också framgå.

Utredarens förslag till beslut bör vara väl motiverat och beskriva vilka konsekvenser det får för barnet. Om det är olämpligt att lämna ett förslag till beslut så bör utredaren ange skälen för detta. Ett resonemang bör alltid redovisas om vad olika alternativ kan innebära för barnet på kort och lång sikt.

I Socialstyrelsens handbok om vårdnad, boende och umgänge anges att underlaget till domstolen måste uppfylla vissa grundläggande krav:

• Utredaren ska presentera fakta på ett sakligt sätt, med fokus på barnets situation och med anknytning till det lagstiftaren anger i bestämmelserna om vårdnad, boende och umgänge utifrån den specialkunskap som socialtjänstens familjerätt besitter.

• Utredningarna ska bara innehålla sådant som är relevant, väsentligt och klart uttalat. Vad som är utredarens egna reflektioner och bedömningar redovisas tydligt, med motiveringar.

I handboken anges också att kvaliteten på utredningen bygger på utredarens omdöme. Det betonas också att det ofta är en fördel för såväl läsbarhet som tydlighet om en utredningsrapport är kort och sammanfattande snarare än beskrivande. JO har uttalat att en koncentrerad utredning i minst lika hög grad som en omfattande kan tjäna som ett fungerande underlag för domstolens bedömning.

Källa:
SOU 2017:6 s. 438.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Kan mamman ifrågasätta eller hindra ett sådant umgänge?









Jag kommer att flytta till ett grannland inom Norden och undrar om detta kan påverka umgänget med barnen. Jag har föreslagit mamman ett förlängt helgumgänge, det vill säga att barnen ska ha umgänge hos mig fem dagar varannan vecka. Restiden mellan våra respektive orter är en timma.

Kan mamman ifrågasätta eller hindra ett sådant umgänge? Dels att för jag flyttar till ett grannland dels med hänvisning till avståndet mellan våra bostadsorter.

Svar:

Först bör det framhållas att umgängesrätten tillhör barnet och inte en förälder. Enligt föräldrabalken har således barnet rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med. Under gemensam vårdnad ska föräldrarna i samförstånd bestämma hur umgänget ska utformas.
Om en av dem har ensam vårdnad ska föräldern ta ställning till umgänget utifrån en bedömning om vad som är bäst för barnet. Föräldern förväntas också göra allt för att underlätta umgänget; motsatsen kan uppfattas som umgängessabotage.

Föräldrar bör sträva efter att barn blir delaktiga när det gäller umgängets innehåll och tidpunkter; med andra ord ska de lyssna på barnens vilja och önskemål utifrån deras mognad och utveckling. Därefter bestämmer föräldrarna utformningen av umgänget till dess de blir myndiga; någon 12-års gräns där barn själva får bestämma finns inte. Bara som en utbredd missuppfattning bland många föräldrar och kanske barn.

Det kan finnas flera rimliga och godtagbara skäl för att begränsa eller villkora barnets umgänge. I det här fallet är frågan om en flyttning till ett grannland och om ett visst avstånd kan utgöra en grund för en förälder att motsätta sig ett umgänge.

Att flytta till ett grannland inom Norden bör i normalfallet inte i sig utgöra hinder för barnets umgänge. Däremot kan avståndet mellan bostadsorterna påverka hur det kan genomföras. Restiden till umgängesföräldern förefaller inte innebära en någon större olägenhet för barnen, däremot kan resan fram och tillbaka skolan och vid överlämnigen utgöra ett problem .

I det här fallet vill umgängesföräldern att barnen ska vistas hos honom ett förlängt veckoslut, förmodligen från onsdag eftermidag till måndag morgon. De svårigheter och omständigheter man då måste ta hänsyn till är skolgången på torsdag och fredag samt överlämningen på måndag morgon. För ett litet barn kan detta vara påfrestande, medan en tonåring kanske klarar två timmars restid varje dag lättare. Samtidigt är sådana avstånd en verklighet för många barn som bor i en glesbygd.

Som svar på frågan, till sist, så kan givetvis en boförälder utifrån en egen uppfattning ha invändningar till ett sådant umgänge. Föräldern kanske inte tror att barnen orkar med skolan på torsdag-fredag eller anser att de bör vara hemma på söndagen för att förbereda morgondagens skola. Om frågan skulle komma att prövas i tingsrätten är det inte givet att rätten går på boförälderns linje. Det kan finnas omständigheter som gör att rätten anser att det föreslagna umgänget, efter en sammanvägning av alla faktorer, kan vara till barnens bästa.

Vid en eventuell tvist bör du och mamman i första hand boka tid för samarbetsamtal hos socialtjänstens familjerätt. I dessa samtal bör också barnen vara delaktiga; deras åsikter kan vara avgörande för era beslut. I andra hand bör rådgöra med en advokat som kan ge dig råd utifrån alla konkreta och unika omständigheter i det här fallet.