I folkbokföringslagen finns bestämmelser om kvarskrivning. Med kvarskrivning avses att Skatteverket i samband med en flyttning medger en person att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten (16 § första stycket). I praktiken innebär en kvarskrivning att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som ”på kommunen skriven” i den gamla folkbokföringsorten. Skattekontorets adress anges som en särskild postadress. Skatteverket förvarar den faktiska adressen manuellt.

En grundläggande förutsättning för att Skatteverket ska medge kvarskrivning är att en person av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Ett beslut om kvarskrivning kan bara meddelas efter ansökan från en enskild. Kvarskrivning får inte medges om personens behov av skydd kan tillgodoses genom kontaktförbud eller på något annat sätt, så- som när en sekretessmarkering är en tillräcklig åtgärd. Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande familj (16 §). Kvarskrivning får medges för högst tre år i taget. När det inte längre finns skäl för kvarskrivningen ska den upphöra (17 §).

Trygghetsutredningen föreslog i betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) att kvarskrivning ska ersättas med skyddad folkbokföring. Enligt utredningen bör skyddad folkbokföring förstärkas på olika sätt för att bli ett bättre skydd än kvarskrivning. Utredningen föreslog bl.a. att skyddad folkbokföring får ske på annan ort än den gamla folkbokföringsorten om det bedöms öka skyddseffekten, att sådan i undantagsfall ska kunna medges utan att personen flyttar och att skyddad folkbokföring ska kunna ges på obestämd tid.

Enligt utredningen bör trygghet och skydd för de personer som lever i ständig rädsla att utsättas för brott i första hand ges genom formaliserade skyddsinstitut, dvs. skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Utredningen föreslog därför att den som uppfyller kriterierna för skyddad folkbokföring ska få det, utan en prövning av om en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen skulle vara en tillräcklig åtgärd. Dessutom föreslog utredningen en stark sekretess för personer med skyddad folkbokföring (s. 196–234). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Källa:
SOU 2017:6 sid. 386.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Har jag rätt till både underhållsbidrag och underhållsstöd?








Jag betalar varje månad fullt underhållsstöd till Försäkringskassan (FK). Men mamman vägrar acceptera att jag gör avdrag för de dagar min dotter är hos mig. Det handlar om sex dygn per månad.

Mamman motiverar detta med att det kostar att ha barn. Hon köper bland annat dyra märkeskläder till flickan utan att i förväg samråda med mig. Jag anser att det går lika bra med billigare kläder och att det är mammans ensak om hon väljer att köpa onödigt dyra saker.

Om jag skulle begära avdrag för umgänge kommer mamman i sin tur begära att jag ska betalar en del av avgiften för förskola/fritidshem plus andra liknande avgifter.

Har man som boendeförälder rätt till både underhållsbidrag och underhållsstöd?

Kan mamman som boförälder begära att jag ska dela på kostnader för barnet, till exempel för fritidsaktiviteter och kläder, som jag inte fått vara med att besluta om eller anser mig ha råd med?

Kan mamman begära att jag ska stå för hälften av avgifter, till exempel för förskola om jag utnyttjar avdragsreglerna vid underhållsstöd?

Räknas min sambos inkomst med i min ekonomi om mamman skulle begära underhållsbidrag av mig?

Svar:

Läs mer...