Folkbokföringssekretessen regleras i 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i folkbokföringen, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. Sekretess till skydd för en underårig kan gälla även i förhållande till hans eller hennes vårdnadshavare (12 kap. 3 § OSL). Sekretess gäller också i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (2010:1932) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs (22 kap. 5 § OSL).

I 43 kap. 2 § OSL finns för domstolarna en bestämmelse om överföring av sekretess. Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller en annan myndighet får en sekretessreglerad uppgift blir sekretessbestämmelsen som huvudregel tillämplig även hos den mottagande domstolen.

I 36 kap. 1 § OSL finns en bestämmelse som innebär att sekretess gäller hos domstol i mål och verkställighetsärenden enligt föräldrabalken och i äktenskapsmål för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess enligt bestämmelsen kan gälla för t.ex. en enskilds adress.

Sedan år 2006 finns dessutom en sekretessbestämmelse för vissa uppgifter om enskilda, oavsett i vilket sammanhang dessa förekommer, i syfte att förhindra hot och förföljelse. Bestämmelsen som finns 21 kap. 3 § OSL är primärt tillämplig hos alla myndigheter och alltså även hos domstolarna. Med stöd av denna kan vissa personuppgifter som en enskild själv ger in till en domstol skyddas av sekretess.

Enligt bestämmelsens första stycke gäller sekretess för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Det åligger dock personen att uppmärksamma domstolen på att det rör sig om sådana uppgifter (se prop. 2005/06:161 s. 55). Om en person har medgetts att använda fingerade personuppgifter gäller enligt 21 kap. 3 § tredje stycket OSL sekretess för uppgift om kopplingen mellan de fingerade personuppgifterna och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men.

Källa:
SOU 2017:6 sid, 383

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Hur gör jag när sonen inte längre vill bo växelvis?









Min 13-årige son bor växelvis hos sin pappa på samma ort som jag. Sonen vill nu inte bo lika mycket hos pappan, vilket han inte accepterar. Orsaken till att sonen vill bo mer hos mig och storebror är pappans märkliga beteende mot honom. Exempelvis har sonen ingen nyckel till pappans bostad vilket dels utestänger honom dels försvårar hämtning av kläder och skolböcker med mera.

Hur kan man göra? Vi har gemensam vårdnad men stora samarbetssvårigheter.

Svar:

Läs mer...