Den absoluta majoriteten barn som har adopterats internationellt lever sina liv på samma sätt som dem som vuxit upp i sin ursprungsfamilj i Sverige. Detta styrks också av den forskningsgenomgång som utredningen låtit genomföra. Men det finns i dag en medvetenhet om att adopterade, i vissa situationer, kan ha en särskild sårbarhet, som har sin grund i själva adoptionen.

Alla adopterade måste förhålla sig till adoptionen och i olika skeden av livet kan det finnas behov av stöd från samhället för att kunna hantera frågor och eventuella svårigheter. Stöd och rådgivning till föräldrarna, såväl inför som efter adoptionen, är därför av stor vikt för att förebygga framtida problem. Socialtjänsten har sedan 1998 ett särskilt ansvar för att ge stöd och hjälp till adopterade och deras familjer.

Men även andra aktörer - såväl inom kommun som inom landsting - har ett viktigt ansvar i detta sammanhang. Barnhälsovården har en viktig roll att stödja familjen i ett tidigt skede så att eventuella framtida problem kan undvikas. Skola och barnomsorg ska utgå från varje barns behov och de barn som av olika skäl behöver särskilt stöd skall få den omsorg som deras speciella behov kräver. Elevhälsan har till uppgift att främja elevernas själsliga och kroppsliga hälsa och verka förebyggande.

De adopterade och deras familjer kan av olika skäl under barnets uppväxt även behöva vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller vuxenpsykiatrin. Därför kan det inte nog poängteras vikten av att även BUP och vuxenpsykiatrin har särskild kunskap om adoptivbarn, adoptivföräldrar och vuxna adopterade och om adoptionsrelaterade problem.

Ungdomsmottagningarna, kan i sitt möte med ungdomarna, diskutera och hjälpa till med relationsproblem. Det är också angeläget att mödrahälsovården har beredskap att möta de tankar och funderingar som en graviditet hos en adopterad kvinna kan ge upphov till. De adopterades intresseorganisationer har här också en viktig roll att fylla som komplement till samhällets ansvar för stöd och hjälp.

Källa:
Prop. 2003/04:131 sida 28

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Kan jag skriva en fullmakt för en viss tid?









Jag har ensam vårdnad om min 12-åring. Vill pga utlandsvistelse ha gemensam vårdnad med pappan och vi är överens. Familjerätten säger jag måste skriva avtal här på konsulatet. Men nu ska jag flytta till tredje land så familjerättens papper hinner inte komma fram. Kan jag i stället skriva en egen fullmakt med två vittnen till pappan på obestämd eller viss tid så han kan ta beslut angående skola, sjukvård etc.?

Svar:

Vårdnaden kan inte överlåtas på viss tid, men en fullmakt kan skriva på viss tid. Du behöver inte bevittna den, men det skadar inte. Att låta vittnen till en sådan sak görs framförallt för att säkra bevisning för framtida domstolstvist, men det är inget krav.

Även om jag förstår att detta svar riskerar att komma dig tillhanda för sent så föreslår jag att du låter familjerätten skicka pappren till dig via e-post. Så skriver du ut, undertecknar dem och låter konsulatet skicka dem till familjerätten, alternativt att du skickar dem själv till familjerätten så får barnets pappa gå dit och skriva på dem.

Prio Advokatbyrå