Lagen ersätter namnlagen (1982:670). Några bestämmelser i 1982 års namnlag överförs med endast redaktionella eller språkliga ändringar till den nya lagen.

Den nya lagen skiljer sig dock från den hittillsvarande i flera avseenden. Till exempel avskaffas automatiska förvärv av efternamn. I stället kommer alla förvärv och ändringar av personnamn att kräva en ansökan till namnmyndigheten. Vidare avskaffas flera s.k. spärregler, vilket innebär att det blir möjligt att göra upprepade namnbyten. Enligt den nya lagen är vidare Skatteverket ensam namnmyndighet.

Med anledning av Lagrådets synpunkter finns i 1-3 och 36 §§ en beskrivning av lagens innehåll, vilka förvärv och ändringar av personnamn som kan göras och vem som ansöker respektive beslutar om sådana förvärv och ändringar. Det tydliggörs vidare att bestämmelserna i lagen är uttömmande.

Slutligen används i lagen en mer enhetlig terminologi som ansluter till den begreppsbildning och beslutsordning som lagens inledande bestämmelser ger uttryck för. I lagen regleras först efternamn, sedan förnamn och gårdsnamn. Därefter regleras internationella förhållanden, samtycke eller prövning vid byte av ett barns efternamn och tidpunkten för förvärv eller ändring av personnamn.

Lagen avslutas med bestämmelser om förfarandet i mål och ärenden. För de bestämmelser som har sin motsvarighet i 1982 års namnlag är tidigare förarbeten av fortsatt betydelse och kan tjäna som vägledning också för tillämpningen av den nya lagen (se framför allt SOU 1960:5, prop. 1963:37, prop. 1981/82:156, bet. 1981/82:LU41, prop. 1982/83:38, prop. 1984/85:124, prop. 1987/88:84, prop. 1994/95:224 och prop. 2011/12:12).

Källa:
Prop. 2015/16:180 sida 9o

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Hur gör man med information och umgänge vid växelvist boende?









Hur ska jag göra när mamman till min son ändrar tider på tex BVC utan att berätta det? Eller inte berättar för mig förrän efteråt att vår son tvingats uppsöka akut sjukvård?

Även högtider är ett problem. Det första året efter separationen har sonen tillbringat samtliga högtider hos sin mamma. Och nu till jul önskar jag att sonen är hemma hos mig på julafton, även om det är "mammas vecka". Vad rekommenderas där?

Svar:

Läs mer...