Tillstånd till adoption kan ges åt en ensamstående person eller åt makar. En make kan även adoptera den andra makens barn. Enligt 1982 års namnlag förvärvar ett adoptivbarn genom adoptionen automatiskt adoptivförälderns eller, om barnet adopteras av makar, adoptivföräldrarnas efternamn.

Om adoptivföräldrarna har olika efternamn och de sedan tidigare har barn under sin gemensamma vårdnad, förvärvar adoptivbarnet automatiskt genom adoptionen det efternamn som det senast födda syskonet bär. Om det inte finns något sådant syskon, får adoptivföräldrarna välja vilket av deras namn barnet ska ha genom att ange detta i adoptionsärendet.

Adoptivföräldrarna får även välja ett namn som någon av dem har burit som ogift. Av de skäl som anförs i avsnitt 6.1 anser regeringen att de automatiska förvärven av efternamn genom adoption nu bör avskaffas. Adoptivföräldrarna bör ges friheten och ansvaret att välja adoptivbarnets efternamn. Kommittén föreslår att en ansökan om ett adoptivbarns efternamn ska göras i adoptionsärendet. Som Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (numera Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd) påpekar meddelas dock beslut om adoption på olika sätt.

De flesta beslut om internationella adoptioner meddelas utomlands. I dessa fall finns det inte något adoptionsärende i Sverige, utan det utländska adoptionsbeslutet erkänns här. Enligt regeringens uppfattning bör därför förvärv av adoptivbarns efternamn ske på samma sätt som andra namnförvärv. Som föreslås i avsnitt 14.2 ska namnförvärv ske genom att en ansökan görs till Skatteverket. Ansökan bör lämnas in senast tre månader efter beslutet om adoption och adoptivbarnet ska vid adoptionen anses ha förvärvat det efternamn som sedan registreras.

En ansökan ska dock inte göras om en make adopterar den andra makens barn. Vid en s.k. närståendeadoption ska alltså, i likhet med vad som gäller i dag, adoptionen inte medföra någon ändring av barnets efternamn. För närvarande kan sambor inte adoptera. I betänkandet Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) föreslås dock att sambor ska ges möjlighet att adoptera. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Det är rimligt att adoptivföräldrar ska ha samma valmöjligheter när det gäller efternamn åt sitt barn som genetiska föräldrar har. Ett adoptivbarn bör alltså genom adoptionen kunna förvärva ett efternamn som adoptivföräldrarna eller någon av dem bär, ett efternamn som någon av adoptivföräldrarna har burit, om det namnet inte har förvärvats genom äktenskap, eller ett efternamn som något av adoptivföräldrarnas gemensamma barn bär.

Ett adoptivbarn bör vidare kunna förvärva adoptivföräldrarnas efternamn som ett dubbelt efternamn eller ett efternamn som är bildat av någon av adoptivföräldrarnas förnamn med tillägg av ändelsen -son eller -dotter. Adoptivbarnet bör också kunna förvärva det efternamn en avliden adoptivförälder bar vid sin död. När ett barn har adopterats av en person ensam, och det inte är fråga om en närståendeadoption, får adoptivbarnet endast en adoptivförälder och kan då av naturliga skäl inte förvärva det efternamn som någon av adoptivföräldrarnas gemensamma barn bär eller adoptivföräldrarnas efternamn som ett dubbelt efternamn. Detta bör framgå av lagtexten.

I de fall ett adoptivbarn ska ges ett efternamn men detta inte sker inom föreskriven tid, förvärvar adoptivbarnet enligt 1982 års namnlag genom adoptionen adoptivmoderns efternamn eller, om adoptivföräldrarna är av samma kön, det efternamn som den äldre av adoptivföräldrarna bär. Vid en gemensam adoption blir dock båda adoptanterna föräldrar till adoptivbarnet samtidigt. Det finns, enligt regeringens mening, därför inga skäl att ha olika regler beroende på om makarna som adopterar är av samma eller olika kön.

En bestämmelse som ger moderns efternamn företräde framstår som föråldrad och oförenlig med dagens syn på det jämställda föräldraskapet. Om en ansökan inte görs, bör adoptivbarnet i stället förvärva den äldre av adoptivföräldrarnas efternamn. Ett adoptivbarns möjligheter att behålla sitt ursprungliga efternamn enligt 1982 års namnlag kan domstolen i adoptionsärendet besluta att den som adopteras ska behålla det efternamn som han eller hon hade före adoptionen. En sådan prövning får domstolen göra på begäran av en part eller på eget initiativ.

Kommittén föreslår att denna regel ska behållas och kompletteras med en möjlighet för adoptivbarnet att med domstolens godkännande förvärva ett dubbelt efternamn som är bildat av det efternamn han eller hon bar före adoptionen tillsammans med en adoptivförälders efternamn. Regeringen instämmer i denna bedömning. I vissa fall, särskilt när det är en vuxen person som adopteras, kan adoptivbarnet ha en stark önskan om att få behålla det efternamn till vilket han eller hon har knutit sin identitet.

Källa:
Prop. 2015/16:180 sida 30

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt.

Annons

Veckans Fråga

Hur gör man med information och umgänge vid växelvist boende?









Hur ska jag göra när mamman till min son ändrar tider på tex BVC utan att berätta det? Eller inte berättar för mig förrän efteråt att vår son tvingats uppsöka akut sjukvård?

Även högtider är ett problem. Det första året efter separationen har sonen tillbringat samtliga högtider hos sin mamma. Och nu till jul önskar jag att sonen är hemma hos mig på julafton, även om det är "mammas vecka". Vad rekommenderas där?

Svar:

Läs mer...